Första lägenheten? Så påverkas du av de nya bolånereglerna

Nu har riksdagen klubbat igenom regeringens förslag om ändringar i bolånereglerna. Tanken är att sänka trösklarna för framför allt förstagångsköpare. De nya villkoren gäller sedan den 1 april i år. Här går vi igenom de viktigaste punkterna som påverkar din boendeekonomi.

Höjt bolånetak

Med dagens regler kan du låna 85 procent av bostadens värde och behöver alltså ha 15 procent i kontantinsats. De nya reglerna innebär en höjning av bolånetaket till 90 procent. Då räcker det med en kontantinsats på 10 procent, vilket gör att du inte behöver ha sparat ihop lika mycket pengar innan köpet.

– Köparen behöver mindre sparat kapital. Det kan innebära att fler kan köpa en bostad tidigare i livet, eftersom det inte tar lika lång tid att spara ihop kontantinsatsen. En annan effekt är att fler har råd att köpa en större bostad, säger Johan Lins, vice vd och projektutvecklingschef på Åke Sundvall om bolånereglerna. 

– En konsekvens av detta är att köparna sannolikt kommer att låna mer pengar, vilket ger dem högre räntekostnader och innebär en risk. 

Skärpt amorteringskrav tas bort

Enligt dagens regler kan man behöva amortera upp till 3 procent om man har bostadslån högre än 4,5 gånger sin årsinkomst. Detta extra amorteringskrav tas nu bort. De grundläggande amorteringskraven ligger dock kvar och innebär att personer med en belåningsgrad på 70 procent eller mer ska amortera 2 procent av det totala lånebeloppet per år, och 1 procent om belåningsgraden är mellan 50-70 procent. 

– Du kan alltid amortera mer om du vill, men det är inte längre något tvång. Genom att amortera mindre får du som köpare lite större ekonomiskt utrymme och en lägre månadskostnad, men har också en större skuld under längre tid, säger Johan Lins. 

Möjligheten att utöka sitt bolån begränsas

Den högsta tillåtna belåningsgraden för tilläggslån, som till exempel är vanligt vid renovering, sänks från 85 till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Regeringens förslag innebär också att man endast får omvärdera sin bostad vart femte år, både när syftet är att ändra amorteringen och när man vill utöka bolånet. 

Förändringar i bostadsmarknaden

Exakt hur dessa förändringar i bolånereglerna kommer att påverka bostadsmarknaden är svårt att sia om. Johan Lins lyfter regeringens målsättning att få in fler unga på arbetsmarknaden som en trolig effekt, samt stigande priser i storstäderna. Enligt en kartläggning av Hemnet har små ettor haft svårast att återhämta sig prismässigt efter pristappet som följde de skärpta amorteringskraven 2018. Nu märks dock en tydlig uppgång bland mindre lägenheter med priser på samma nivå som innan amorteringskraven. 

Enligt Svensk Fastighetsförmedlings mäklarpanel kommer ändringarna i bolånereglerna få tydliga effekter på bostadsmarknaden. I en undersökning svarar 56,7 procent att mindre bostadsrätter kommer bli den bostadstyp som gynnas mest. Eftersom en liten bostadsrätt ofta är det första steget in på bostadsmarknaden kan det ge ringar på vattnet – och öka rörligheten i hela bostadskedjan.