Krav på klimatdeklarationer – så funkar det

Vad är en klimatdeklaration?

– En klimatdeklaration är en livscykelbaserad sammanställning av hur mycket fossil koldioxid som skapandet av en byggnad genererar. Från och med 2022 införs krav på redovisning av klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Detta är ett led i Sveriges miljömål och en överenskommelse i Parisavtalet 2016. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser och därmed bli klimatneutralt.

Vad fyller klimatdeklarationen för syfte?

– Klimatdeklarationer är en viktig del av färdplansarbetet för en hållbar, klimatneutral och konkurrenskraftig bygg- och anläggningsbransch 2045. Att få koll på hur mycket koldioxid en byggnad släpper ut under sin livscykel är en avgörande pusselbit för att vi ska lyckas bli klimatneutrala.

Hur går det till rent praktiskt?

– I detta skede handlar det främst om att göra tester, lära sig och samla in data. Vi håller på att ta reda på hur mycket fossil koldioxid våra hus genererar, för det vet vi inte idag. Vi samlar in beräkningar för att få en tydligare bild av hur mycket vi faktiskt släpper ut. När vi vet det kan vi börja jobba aktivt för att minska vårt klimatavtryck och på sikt bli helt klimatneutrala.

Men det finns inga exakta krav på koldioxidutsläppen i nuläget?

 – Precis, det finns ännu inga fastställda gränsvärden eller krav förutom redovisningen som sådan. Anledningen är att det i nuläget inte finns tillräckligt med data för att räkna ut rimliga gränsvärden. Boverket, som är tillsynsmyndighet, har fram till år 2027 på sig att samla in data och ta fram krav och riktvärden kring hur mycket CO2 en byggnad ska få generera. När det är beslutat kommer kraven successivt att skärpas för att kunna nå målen om en fossilfri bygg- och anläggningsbransch år 2045.

Hur har Åke Sundvall jobbat med klimatdeklarationer hittills?

– För två år sedan började vi mäta ett av våra projekt och fokuserade då på att beräkna klimatavtrycket från betong, som är det material som genererar mest fossila utsläpp. Från 2020 har vi sedan mätt betongen i alla projekt, och från och med nästa år kommer vi göra beräkningar på i princip alla produkter som ingår i ett bygge. Vi lär oss hela tiden och håller på att utforma rutiner för hur vi kan jobba med klimatdeklarationer. Jag tror alla i branschen är lite trevande, men med tiden kommer detta vara en helt naturlig sak att göra.

Vilka utmaningar ser ni?

– En utmaning blir att hålla koll på exakt vad vi köper och bygger in i husen och sedan sammanställa detta på ett korrekt sätt. Vi måste ha ett helhetstänk från planering och projektering till val av material samt hur byggnaden uppförs, används och rivs. Det blir mer att göra – men det är helt nödvändigt för att nå hållbarhetsmålen vi satt upp.

Vilka fördelar finns det med att klimatdeklarera?

– Först och främst är det ett väldigt bra incitament till att på allvar börja göra rätt val för framtiden. Sedan tänker jag att vi kommer att få ännu bättre koll på hur mycket resurser vi faktiskt använder. Ju mer man vet om sin verksamhet, desto enklare blir det att fatta kloka beslut. Men framförallt är det kommande generationer som blir de stora vinnarna. Tittar man globalt görs det inte särskilt mycket, det går inte åt rätt håll. Svenska byggbranschen är visserligen ganska långt framme, vi har bra avfallshantering, bra materialsortiment, schyssta lastbilar som fraktar materialet – men det finns hur mycket som helst att göra. Att vi nu ska börja klimatdeklarera är ett stort steg i rätt riktning.