Södergruppen om arkitekturen i Agnes

Med en flört till folkhemmets estetik, men med ett samtida uttryck, växer brf Agnes fram uppe på en höjd i slutet av Agnes Lagerstedts gata i Fruängen. Arkitekterna Jens Deurell och Erik Einarsson från Södergruppen pratar komposition, knådade koncept och lågmäld skönhet.

Det är arkitektbyrån Södergruppen som tillsammans med Åke Sundvall arbetar fram brf Agnes i hjärtat av Fruängen. Södergruppen har tagit över stafettpinnen av Utopia Arkitekter som står bakom arbetet med detaljplanen och huvudkonceptet. Ett arkitektsamarbete som har gett huset sin speciella karaktär.

– Konceptet som arkitekterna på Utopia tog fram är en övergripande idé om huset. Man kan likna vårt arbete med hantverkarens, säger Jens. Idén ska knådas och bearbetas omsorgsfullt för att det ska bli bra som färdig byggnad. Ett hus där alla funktioner känns självklara och där huvudkonceptets formidé genomsyrar alla delar. Konceptet passar bra för platsen och vi har bearbetat förslaget i samma anda. Det har gett en del mindre förändringar men huvudkonceptet har hela tiden varit kvar som tema.

­Det tydligaste karaktärsdraget är hur husen står tillsammans som ett par. En komposition med två sammankopplade volymer; ett högre torn och en lägre huskropp som både hör ihop och förhåller sig olika till omgivningen.

– Husen lutar sig mot varandra, som två individer, säger Erik. De ger associationer till ett par – kanske två personer som dansar eller en vuxen med ett barn. De kompletterar varandra till en helhet. Sadeltaken och gavlarna riktar husen åt olika håll. Det höga huset spejar ut över omgivningen, det lägre är orienterat mot gatan och platsen framför. De äldre husen runtomkring är låga eller höga, här är det både och.

– Det fina ligger egentligen i enkelheten, säger Jens. Husen har landat bra på platsen och står inte och skriker ”titta på mig”. Byggnaderna är lågmält vackra utan att bli intetsägande. Bostäderna får fina utblickar över Fruängen och rikligt med dagsljus genom stora fönsterpartier. Jag tycker att husen ansluter väl till Fruängens skala och form samtidigt som de tillför något nytt och modernt.

Samtidigt som att brf Agnes har ett tydligt modernt uttryck finns också ett starkt släktskap med Fruängens befintliga bebyggelse från 50- och 60-talet, berättar Jens.

– Att ställa höga hus på höjder i terrängen är ett tema i förorter från den tiden. Det är ett sätt att förtydliga och dramatisera topografin, så att höjder och dalgångar i landskapet inte byggs bort och jämnas ut. Och det finns även här i Fruängen. De höga husen får nu en yngre kompis som har både likheter och skillnader. Det höga huset är slankare än sina äldre grannar och den lägre huskroppen är placerad intill gatan vilket håller ner skalan och anpassar höjden till de närmsta grannhusen.

Husen putsas i en gröngrå kulör på långsidorna och får gräddvit puts på gavlarna. Fönstren får samma färg som den omgivande putsen. En monokrom effekt som drar blickarna till sig och som förstärker kompositionen med det höga och det låga huset.

– Material och färgsättning framhäver hur volymerna är ställda mot varandra, förklarar Erik. Man får känslan av att alla byggnadsdelar doppats i samma färg, men med olika kulörer på långsidor och gavlar. Att även detaljer som fönster och plåtdetaljer har samma färg som omgivande puts ger ett färgtema som förtydligar husens form.

Hur kommer det att se ut intill husen?

– De två husen står vid kanten av en höjd. Här är man omgiven av grönska och med vidsträckt utsikt på en lugn och fin plats, säger Jens. Och ändå är det bara ett stenkast till torget och tunnelbanestationen via smitvägar genom kvarteret.

I backen ner till centrum har husen två terrasser, en privat och en gemensam. Fasader och räcken runt terrasserna är klädda med träspaljé där klätterväxter som vildvin och pipranka kan växa. En grön oas som ansluter till växtligheten i sluttningen.

– Material och växter passar bra ihop med den omgivande parken och en ny allmän trappa som passerar intill terrasserna ner mot centrum. Terrassen blir en fin plats för alla i huset, avslutar Erik.